Om en liten bokmal

För några dagar såg jag att Lady Dahmer instagrammade om en bok som verkade så bra. Samma dag läste jag en recension inne på bästa bloggen Bokunge och blev helt såld. Läs här bara.

“En dag finns hon bara där. Hon sitter på bänken utanför vårt hus.” Hon heter Victoria och har trasiga tänder fast världens snällaste ögon. När kylan kommer sitter hon kvar där och fryser. Då bestämmer barnet sig för att hjälpa: först vantar, sen mössa och långkalsonger och till sist en liten sten i dörren till huset så Victoria kan smyga upp till vinden och sova som en prinsessa. Dessutom kanske Victoria vill lyssna på lite kompisproblem under tiden? Trots att hon mest säger “Du lilla” hela tiden.

Igår när jag var föräldraledig med barnet tog vi därför en promenad förbi underbara Bokskåpet här nere på gatan. Jag parkerade barnet vid kritorna och passade på att köpa lite julklappar, däribland Prinsessan Victoria. De slår in så himla fina paket på Bokskåpet, så jag kan tyvärr inte tjuvläsa den nu men jag kan säga att det räcker rätt bra med att bara tänka på texten ovan för att böla. Nu får det gärna bli julafton så att vi kan få öppna paketet och läsa den ihop.

Det är så himla roligt att läsa för barnet nu för tiden. Jag minns att jag tyckte att det var så himla tråkigt att läsa för barnet fram tills för bara några månader sedan. Han var fullkomligt ointresserad och jag kände mig lite misslyckad som förälder. Den känslan har jag inte längre kan jag säga, för oj vad vi läser här hemma nu. Särskilt roligt är det att läsa böcker på rim, som hästfesten eller vilda bebin, eller böcker med massa sånger och ramsor, som barnkammarboken. Barnet lär sig supersnabbt vad vi har läst om och ligger gärna och återberättar vad vi läste för en stund sedan, på sitt lilla pladdriga tvåårsspråk.

Det gör mig väldigt glad, för jag älskade själv att läsa som barn. När jag var pytteliten älskade jag när mamma läste för mig och mina syskon, och särskilt när hon läste Hattstugan av Elsa Beskow. I boken, som är på rim, fick vi själva fylla i sista ordet i varje mening och än idag vet jag precis hur min mamma lät när hon läste den med sin finurliga röst. Läsintresset hängde med även när jag blev lite äldre, och jag besökte Umeå Stadsbibliotek flera gånger i veckan för att byta ut och fylla på bokdepån. Mitt lånekort var oerhört välanvänt och jag kunde ligga på min säng i timmar och läsa, läsa, läsa.

Allt eftersom att di där jädra smarttelefonerna gjorde entre i mitt liv har jag läst mycket mindre och det är så jädra synd. När jag väl plockar upp en bok blir jag som uppslukad, men så fort den är slut är det som att jag glömmer bort att skönlitterära böcker existerar. Jag tycker att det är skönt att bli ansvarig för någon annans läsande, på det sättet. Vi får läsa böcker ihop vid läggning och jag får återupptäcka fantastiska små äventyr, både nya och gamla.

Hur är det för er, läser ni mycket? Berätta allt!

DSC_0076_2

4 thoughts on “Om en liten bokmal

  1. Jag och min syster läste också väldigt mycket i vår barndom, det slutade med att vi unisont frågade ”får vi läsa” vid varje tandborstning. Finns så mycket kul barnböcker. Länge läste jag också Kalle Ankas pocket och Bamse. Men det ansågs av skolan som ”fult” för det var ju mest bilder och bara stora bokstäver. Vårat lilla lokala bibliotek i uppväxtbyn är tyvärr stängt nu, men min syster jobbar i grannbyn som biblioteksassistent!

    För mig dalade intresset för skönlitterär läsning när alla tunga fantasyböcker var på modet. Typ när Sagan om Ringen och Harry Potter kom som filmer. Jag tragglade första Harry Potter men det var inget för mig, och klarade inte ens 20 sidor av Tolkiens såsiga skrivstil. Sen dess har det varit så mycket kurslitteratur att jag inte hunnit engagera mig skönlitterärt. Men jag gillar verkligen bibliotek och allt vad de innebär!

    Fina barnböcker jag gillade: Tillififf och svansen, Teofil krokodil hos pingvinerna, Allikin (med teckningar av Hans Arnold) och sen en sagosamling med John Bauer jag inte kommer ihåg namnet på i nuläget.

    Gilla

  2. Åh, Olika förlag är så himla himla bra! Vill önska mig prick alla böcker i julklapp till kidsen.
    Vi läser rätt mycket, mer och mer nu när Vilgot blivit lite äldre (han är 2,5). Favoriter är Benny-böckerna, allt med Halvan och Pippi Långstrump. Så himla roligt när de börjar upptäcka böcker!

    Gilla

  3. Jaa, Olika förlag är bäst!
    ”Björnen som längtade hem”, ”Konrads klänning” och ”Allan och Mike på promenad” är stor-favoriter här hemma.

    Gilla

  4. Pingback: OLIKA förlag | Om OLIKA i media

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s