On hold.

Ni vet, den där magsjukan barnet hade? Den har vi nu alla tre. Så om det är okej kanske vi kan höras senare? Okej. Bra.

Tills dess vill jag att ni delar med er av era nedrigaste magsjukeminnen i kommentarsfältet som jag kan göra ett litet vinterkräkpeppigt inlägg av när jag orkar blogga ordentligt igen. Och ja, ni får vara anonyma.

Hej på er!

16 thoughts on “On hold.

  1. Hej, min värsta magsjuka jag minns var när min lilla var ca 4 veckor gammal och jag ammade typ konstant. Min magsjuka på det – oförmåga att behålla vätska – och amma amma amma… Jag var så sjukt törstig den natten att jag drömde att jag drack såå fort jag lyckades slumra till. Vid 04 började jag tänka att snart är det ju morgon och den här vidriga natten ju är slut… Natten därpå hade jag diarre och fick ta med mig bebisen på toa när hon ammade jag och behövde springa på toa. Jippie, inget slår den magsjukan!

    Gilla

  2. Min senaste magsjuka var den värsta i mitt liv. För ca tre veckor sedan var jag ute på krogen, blev lite berusad. När det var dags att åka hem hade tunnelbanan slutat gå, min kompis hade dragit och jag hade inte råd med taxi, så jag följde med ett ragg hem till hen i en taxi som hen betalade. Jag bor alltså i västerort i sthlm, hen bor långt bort på söder = låååångt hem. Men det tänkte jag inte på då, jag tänkte bara att jag skulle ta tunnelbanan hem när den började gå igen.

    Det vankades sex när vi kom fram. Helt plötsligt när jag ligger där på rygg i hens säng, säger jag ”jag måste spy” och så kommer det. Jag kräks, naken, på rygg i en främmande människas säng. Hela jag var täckt av mitt eget kräks. Hen hjälper mig in till toaletten där jag helt spritt språngande naken spenderar några timmar, kräkandes för mitt liv. Tänkte ”fan vad full jag måste vara”. När jag lyckas ta mig ut ur badrummet har hen somnat, jag lägger mig i hens soffa och ligger där och spyr, ner på ett lakan på golvet, tills klockan 12 på morgonen. Bajsar på mig vid ett tillfälle och inser sakta men säkert att
    1. Jag har åkt på vinterkräksjukan
    2. Jag måste åka hem, magsjuk
    3. Jag vet inte riktigt var jag är (söder är inte mina hoods)
    Tvättar trosorna i handfatet och lägger dem i en påse i väskan. Kollar med hjälp av gps:en på min telefon och ser var jag är. Går ut utan att väcka ragget, möter årets första snö, följer efter några random folk och hoppas att de ska mot tunnelbanestationen. Lyckas lokalisera stationen, sätter mig på tunnelbanan. Går av efter några stationer, spyr i en papperskorg. Åker några stationer, går av, spyr i en papperskorg igen. Fryser och svettas samtidigt, har smink och kräks överallt. Luktar skit. Sådär fortsätter jag i en och en halv timme, innan jag äntligen är hemma. Väl hemma spyr jag var tjugonde minut tills klockan halv tio på kvällen. Bajsar på mig flera gånger under den här tiden. Min senaste måltid var en pommestallrik klockan åtta kvällen innan. FY FAN. Det var det värsta jag någonsin varit med om i sjukdomsväg.

    Gilla

  3. Jag har haft kräksjuka tre ggr i år och tredje gången var verkligen tredje gången gillt. All inclusive, kan man säga, så även bajsa på sig i sömnen. Fy fan, så sjukt skabbigt. Värst var nog ändå de tjugo gångerna jag spydde efter att magen redan var tömd, det var ju liksom samma färg på spyorna som på bajset till slut. Det värsta var över på ett dygn, men illamåendet höll i sig i fem dagar.

    Kanske borde varit anonym eller?!

    Gilla

  4. hade en rätt obehaglig magsjuka för något år sedan. hade först förstoppning och helt grym mensvärk (brukade spy och svimma ganska ofta när jag var yngre), fick gräva ut bajs med fingret för att magsmärtorna skulle lindras. trodde det var över, men icke, då var det dags för diarré och kräkningar. campade på toa och hävde ur mig ur alla öppningar samtidigt, det var en smärre katastrof. var så svag att jag faktiskt tror jag somnade där till sist…

    Gilla

  5. Jag har varit rätt förskonas från magsjuka *ta trä!* men i våras var både jag och J sjuka. Började med att han blev sjuk, efter ett besök på en vägkrog i höjd med Jönköping. I ungefär samma veva som han började bli bättre insjuknade jag. J var knappt 7 månader, ammade fortfarande hyfsat mycket (ffa pga magsjukan) och själv satt jag på toaletten halva natten. När han vaknade och var pigg och ville leka hade jag fått totalt 1,5 timmes sömn. Fick ringa hem mina föräldrar från jobbet så de fick komma och ta hand om J.

    Gilla

  6. Då jag för ca 100 år sedan jobbade på en fsk blev en kollega sjuk och behövde slänga sig i bilen för att åka hem. Detta var tidigt 2000-tal så hon sportade turkosa velourmjukisar från juicy couture och det var det ingen som höjde på ögonbrynen åt.
    I bilen kunde hon inte stoppa sig själv utan bajsade på sig två gånger (på tygsätena). Väl hemma tvingas hon kliva ur bilen framför ca jättemånga förvånade/äcklade människor då hon bodde mitt i centrum och de turkosa mjukisarna kind of skvallrade vilken förnedrande verksamhet som pågått i bilen. Dessutom var hon ju tvungen att gå upp till lägenheten för att hämta rengöringsmedel då de besudlade säten ju behövde rengöras. Vilket hon gjorde med några svettiga kräkattackpauser i den lilla plantering som omgärdade parkeringen.
    Det tog flera månader innan hon kunde berätta den här historien för oss och jag har vårdat den ömt sedan dess.

    Gilla

  7. När jag var 20 åkte min bästa kompis & jag till hennes familjs stugor i fjällen. Det var vi, hennes familj & typ 10 av våra kompisar. Mina föräldrar skulle komma upp dagen därpå. På morgonen vaknar jag upp illamående & efter någon timme är kräksjukan ett faktum. Till saken hör att de tre stugor vi bor i inte har några toaletter utan vi delar en kombinerad toa/dusch-stuga med torrtoaletter… Jag bestämmer mig helt sonika för att kräkas i en hink ute på verandan (vill inte ha lukten inne i min nu rätt ensamma stuga) vilket är sådär uppskattat av kompisarna som sitter & solar typ 5 meter bort. När jag bajsar på mig första gången är jag rätt tacksam att jag har mens eftersom bindan tar det värsta.. Har nog aldrig varit så glad att se min mamma som verkligen var en ängel & tog hand om mig! Dessutom klarade hon sig från smittan. Det gjorde tyvärr inte min kompis pappa som ett par dagar senare förpestade toastugan.. Hu! Detta börjar bli över 10 år sedan, men som morsa till en liten bakteriehärd kan en väl knappast räkna med att klara sig undan så värst länge till..

    Gilla

  8. För några år sedan skulle jag och min dåvarande pojkvön åka med min familj till sälen för lite skidåkning. Vi hade haft det ganska dåligt det senaste så vi såg fram emot en hel vecka av mys och snö. När vi sitter alla inklämda i bilen så dröjer det inte många minuter förrän ett illamående smyger på mig. Tror att det beror på en mintchoklad powerbar och beklagar mig lite. Illamåendet går dock inte över och när det är dags för matpaus ganska exakt mitt emellan göteborg och sälen så är mår jag riktigt kass. Iklädd pojkvännens canada goose kräks jag första gången i snön bakom ett hus. Känns lite bättre och jag tänker att det var något konstigt med den jävla powerbaren. Tillbaka in i bilen igen och ut på vägarna, nu har det blivit mörkt. När det är ungefär 2.5 timme kvar så bryter helvetet loss. Jag sitter i framsätet och kräks och kräks och kräks. Påse efter påse efter påse. Pappa kör som en biltjuv och jag kräks säkert 25 gånger innan vi äntligen är framme. Efter kräkfest instängd i en fullpackad bil så däckar jag av totalt. Aldrig har en hård säng känts så skön.

    Lagom tills jag piggnade till så blev pojkvönnen sjuk och vi fick inte ett enda skidåk ihop. Två månader senare var det slut. Tänker att det var meningen.

    Gilla

  9. Åh herregud! Jag skämmer ut mig i kollektivtrafiken! Frustar av skratt! Alltså, magsjuka är VIDRIGT men shit vilka roliga berättelser.

    Har nästan alltid haft turen att vara hemma när jag varit magsjuk. Det värsta jag varit med om är väl en spya i Brunnsparken på panikfärd hem från jobbet (vinterkräksjukan). Pinsamt! Värst är ju när man sitter på vagnen och försöker reda ut hur långt man vågar åka med vagnen innan man måste av och spy. Man måste ju hem också! Krya på er!

    Gilla

  10. För två år sen tog jag examen och det skulle firas med en fet fezt! På kvällen runt 22 börjat jag bli illamående och räknar på fingrarna hur många drinkar jag druckit. Inte så värst många men jag kanske hade blandat för många sorter? Kräks på våran enda toa medan festen (30+ personer) fortsatte utanför men det går inte över. Kräks var 20e minut hela natten och däckar däremellan. Folk smyger in i sovrummet för att viska hej då och tack för ikväll. När alla gått klär jag av mig och bajsar på toa och spyr i handfatet. Sätter mig sen på knä framför toan för det kom mer från det hållet, känner en fis på gång och smyger ut den. Bajsar på fötterna. Ungefär så var hela den natten. Sambon blev sjuk tre dar senare men ingen annan från festen blev sjuk(!). När han skulle rensa handfatet några månader senare hittade han mina spyrester som legat och gosat till sig i nån krök.

    Gilla

  11. Enda gången jag varit riktigt magsjuk var när jag blev matförgiftad av en – i och för sig – utsökt kycklingpizza med pommes. Till historien hör att min sambo hade dragits med lättare njurstenssmärtor ett par dagar innan pizza-incidenten, vilket NATURLIGTVIS utvecklades till ett fullskaligt njurstensanfall samma morgon som jag började spy. Vi turades om att springa på toaletten och kräkas (jag av pizzan och han av smärtan) tills ambulansen (!) kom och tog med honom, och jag låg kvar hemma och spydde. Det var en absurd situation. Det gick däremot över snabbt för oss båda!

    Gilla

  12. Jag har en överkänslighet mot magsjuka och matförgiftning och har nog varit spysjuk 100 gånger i mitt snart 30-åriga liv.
    Anyhow, en av de värsta gångerna var när jag var gravid i v.36. Att ha en mage med en nästan fullgången bebis i samt tyå 20 kg vätska i kroppen och magkramperna from hell är inte en bra kombo. Att sitta på golvet och spy och sedan behöva ta sig upp fort som fan för att skita var verkligen lättare sagt än gjort. Och ett ytterligare mardrömsscenario mitt i detta helvete på jorden skulle ju vara att förlossningen skulle sätta igång av kramperna. Det gjorde den som tur var inte, men jag hann spela upp alla möjliga katastrofbilder i huvudet av hur jag kaskadspyr och skiter ner barnmorskan samtidigt som jag krystar ut en unge… näe du, tack.

    Gilla

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s