Att lära sig allting från scratch.

Någon jag inte var beredd på med föräldraskapet, var att jag skulle bli så otroligt imponerad över minsta lilla. Jag hade överhuvudtaget aldrig reflekterat över att man någon gång har lärt sig precis allt man kan här i livet. Att det har funnits en första gång för varenda liten skitsak man kan och gör. 

Jag har sett den där lilla, lilla personen gå från att vara en liten lealös klump som inte ens kunnat fokusera sin blick till att bli en riktig liten människa som kryper, pratar, klättrar både upp och ned på soffan, klappar händerna och pussas när hen själv vill. Jag har sett den lilla, lilla personen som var en lealös klump kämpa, svettas, gråta och skrika av frustration över att saker inte gått så snabbt som hen själv har velat. Vi har varit där och peppat, övat, pussats och förundrats över alla framsteg, stora som små.

Och så idag så reste sig den lilla blöjrumpan till slut upp på sina vingliga små fågelben och tog sina första små stapplande steg i livet, nio dagar innan sin ettårsdag. Några små steg fram till kökspallen. Väl där sprack det lilla runda ansiktet upp i det stoltaste leende jag någonsin har sett.

Hjärtat mitt.

Image

3 thoughts on “Att lära sig allting från scratch.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s