ÖNSKEINLÄGG: Varför jag inte bor i umeå.

Ja, då fortsätter vi serien med önskerubriker då. Nästa val är inlägget med rubriken ”Varför jag inte bor i umeå”, med denna motivering: 

”Varför jag inte bor i Umeå”. Vill ha förklaring till varför jag inte får vara med och njuta bebis ibland. Mvh lillkusin *använder alla flyttar ifrån mig-rösten* /Lillkusin Linnea

Det blir en kort förklaring. Alla mina byten av bostadsorter har nästan alltid berott på kärlek. Att en ny växt fram eller att en gammal gått och vissnat. Min flytt från Umeå till Göteborg var inget undantag.

Jag föddes i Umeå sensommaren 1987 och bodde där, i några olika hus och lägenheter, fram tills dess att jag flyttade till Göteborg våren 2008. Vid tillfället för flytten hade jag kört fast i min egen vardag, skulle man kunna säga. Jag jobbade på McDonalds  där jag hade jobbat i fyra år varav två på heltid. Jag var sambo i ett förhållande som inte längre var särskilt kärleksfullt och jag hade helt enkelt inte särskilt roligt. Jobbet tog knäcken på mig så jag tog tjänstledigt ett tag för att åka runt och leka lite.  Min storasyster hade träffat en kille från Varberg och på det sättet hamnat i Göteborg, så när jag ringde och beklagade mig över min tillvaro bjöd hon in mig att bo på deras soffa ett tag. Ett tag blev ett halvår, förhållandet tog slut och när hösten kom 2008, var det dags för mitt nästa stora äventyr – mitt år som reseledare. Mer om det året kan man läsa om i min gamla blogg HÄR

I slutet av min reseledarperiod var jag återigen i ett förhållande, denna gången med en person från Göteborg. När sommaren led mot höst, värmen sänktes och hotellen slog igen för säsongen packade jag återigen mina väskor och följde med dit hjärtat pekade. Kärleken för min partner försvann och tog slut medan den till Göteborg bestod, så jag stannade kvar. Och här är jag nu. Några år äldre, en massa klokhet, ett förstahandskontrakt, en kärlek och ett barn rikare. 

Umeå kommer alltid att finnas i mitt hjärta men nu är det Göteborg som är mitt hem, ett hem där du givetvis alltid är välkommen på besök, kära lillkusin. Image

7 reaktioner på ”ÖNSKEINLÄGG: Varför jag inte bor i umeå.

  1. Mycket fint svar på en bittert ställd fråga! Jag får helt enkelt ta min bror i handen och hälsa på alla utflyttade snart. Jag har precis valt att plugga här uppe i fem år också, även det till stor del pga kärlek, och inte bara den till Norrland..
    Kram!

    Gilla

  2. Åh! Så jag känner igen frågan… Min familj har ett cykliskt beteende där de går genom de flesta stadier av 1) undran (”varför..?), 2) skuldbeläggande (”du bryr dig inte om oss?”) och 3) ilska/besvikelse (”VAD finns där nere som inte finns här..?”).

    Nu på senare tid är det inte lika korta cykler och föräldrarna har resignerat helt tror jag. Jag bodde i Sydney i nästan fyra år också förstås, sedan dess tycker de nog att Stockholm inte är så förfärligt långt från Luleå heller! 🙂

    Men syrran är ”värst”, hon är väl den som saknar mest och förvisso den jag saknar mest också. Att våra barn inte får det där naturliga umgänget som det hade kunnat vara om vi bodde några gator ifrån varandra.

    Vi var väldigt nära att flytta norrut för ett år sedan, men så fick jag göra en rejäl värdering av vad livet däruppe skulle ge mig och jag KUNDE inte motivera en flytt. Det var en slags sorg i sig, något att bearbeta.

    Klurigt det där! Jag önskar ingen att behöva ”sakna sitt hem” men samtidigt borde alla flytta ”hemifrån” någon gång i livet, det ÄR bra för själen! 🙂

    Gilla

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s